Det går saaaakta.....

men säkert framåt. Operationen är gjord och det tog en bit över tre timmar för operatören att få ordning i magen på mig. Det var MYCKET sammanväxningar, mycket mer än han hade kunnat föreställa sig sade han efteråt. Såklart tänkte jag, det är ju jag!! Jag hade fasiken så mycket ondare nu än efter förra buköppningen. Morfinet blev en trogen och hjälpsam vän från måndagen till torsdagen. Självklart kan jag inte ligga under kniven utan att det på något sätt ska bli komplikationer och denna gång gav min urinblåsa upp. Detta resulterade i att jag får bära kateter i en vecka till. Hur det blir sedan har jag inte en susning om, jag blir kallad in på besök, så  mycket vet jag. Nu fördriver jag dagarna med att läsa, surfa, spela Wordfeud och sova. Kan inte bli så mycket roligare än så?
Trots värk och bedrövelse i söndags så åkte vi i alla fall till Högbo för att slå följe med Micke, Anette, Hogge, Mona och Martina. Det var utställning och ja, ni känner mig, jag missar ytterst ogärna en sådan, oavsett om jag själv har hund med i ringen eller inte. Mannen körde mig till entrén och bar in alla grejor. Sedan satt jag där, i samma stol, på samma plats fram till finalerna då jag helt enkelt bytte ring:) Anemicos hade Ertan, Muffin, Delta och Divo med sig och på det stora hela gick det ganska bra;) Ertan fick sitt första cert och Delta hon kammade hem BIR:et. Så ja, då var det gruppfinalerna nästa. Kan ju säga att det flöt ALLT annat än smidigt stundtals. Jisses vilken tid det tog. Vi hade lite inbördes tippning innan Micke och Delta gick in i BIG-finalen. Jag är ju en icke-opptimist så jag tippade att han skulle få lämna ringen i första gallringen. De andra hade väl lite större tilltro till både handlern och hunden och tippade andra gallringen:) Micke och Delta stod kvar när endast 6 ekipage var kvar. Inte fyra, inte trea.....men va fan skulle dom få gå ut oplacerade?! Nääärå, dom kom tvåa:)!! Jublet var stort och högljutt i Högbo. Sen packade vi ihop i en rasande fart för det var mycket, men inte varmt där! Lite sent men i alla fall så säger jag ett JÄTTESTORT GRATTIS TILL MICKE OCH ANEMICOS DELTA! Bra jobbat!

Hogge och Patrik tränar på. I torsdags så slog han två flugor i en smäll då spårmarkerna som Sk Gefle har ligger utmed Riksväg 80. Han stannade till och gick ett spår med Hogge och kom till sjukhuset och hälsade på mig efteråt. Han var LYRISK över hur bra det hade gått. Evelina var lättad för hon skulle åka med honom hem från sjukhuset. Som hon och Elin säger "Pappa är inget kul att ha att göra med när hundträningen inte har gått bra":)
Igår var dom också iväg och tränade. Jag tänkte följa med men näää, jag insåg att jag gör mig bäst i sängen i alla fall en-två dagar till:)

Av förklarliga skäl händer det inget alls med Kvirra nu då jag är justerad. Vet inte riktigt när jag kan komma igång heller som det ser ut nu. Jag får ju inte lyfta, dra, bli dragen eller något ansträngade alls så ja, jag kan inte göra så mycket. Nu tror jag inte att vi dör av detta avbrott i träningen. För Kvirra kan det nästan vara till fördel att få stå åt sidan ett tag och smälta de träningsintryck hon fått hittills. Å hur det än är så är det som det är.

Nu ska jag vila igen. Mycket sådant blir det:) Å så ska jag planera dagens middag.....!

Ha det bäst därute och sköt om er, var rädda om varandra!

//Hillbergskan, bara gilla läget:)

Å regnet det bara öser ner....

Kände mig rätt så pigg i morse, efter två dagar på soffan, så det bar av mot spårmarkerna när vi käkat frukost. Ja, det låter som om vi var iväg tidigt men klockan var närmare 10.30 när vi for iväg. Kvirra fick ett ganska långt spår, för första gången. Med en "vinkel" dessutom. Patrik och Hogges spår var ett IPO I spår då det är just IPO I dom tränar för:)
Kvirra och jag gick först idag och ja, vad säger man? Hunden börjar spåra redan när hon kommer ur bilen i  kopplet? Försöker distrahera henne så gott det går med att prata och så men hon skiter fullständigt i mig och kör sitt race. När jag kopplar om och får på henne spårlinan då är det bara hålla i:) Idag jobbade hon också riktigt fint. På första sträckan låg en endaste korvbit. Den tvärnitar hon vid, äter upp den och på mitt kommando spårar hon glatt vidare. Den ganska utdragna vinkeln var hon lite fundersam över men jobbade sig igenom den fint och så bar det av mot slutet. Hon är så rolig att spåra med. Nu blir det några spår till sen får vi ett uppehåll. Ett för henne mycket välförtjänt uppehåll:) Ska bli kul att sedan få sätta igång henne och få se hur allt spårarbete sjunkit in. Tid att tänka behöver hon lillstrumpan.
Hogges spår var sisådär. Lite vinglig i vinklarna men ja, han löser dom i alla fall. Det var inget superspår.

Väl hemma var det dags för lunch och lite vila för min del. Sen fixade jag i ordning lite sallad och packade kylväskan för en tripp till först Alborgen i Valbo där Patrik och Hogge hade spårträning. Ingen ro, ingen vila. Eva spårade med Nadja och Anna med Kellie. Hogge gjorde ett KANONSPÅR där. Riktigt fint var det!! Och det trots att en harpalt hade letat sig över marken när spåret legat närmare 15 minuter. Duktig kille. Regnet började strila så vi for ut till Sk Gefles träningsplan för lite lydnad. Hade väl tänkt att ta ut Kvirra men väntade till att de andra kört sina hundar. Nu kom det ju en riktig rejäl regnskur i vägen. Holy CRAP vad det regnade. När Patrik gjorde framåtsändandet med Hogge så VRÄKTE det ner. Jag och Anna rusade för att ta skydd mot detta jäkla regnande. Vi var dyngsura när vi kom fram till tältet....Överflödig information är att vi avbröt träningen där och då:) Sååå roligt är det inte att träna hund!!! Men den lydnaden som dom gjorde såg fin ut.

Nu blir det en het dusch och hopp i säng. Imorgon ska jag iväg och ta prover inför operationen. I helgen blir det lugnt. Som sagt, spår och lydnad med Kvirra inför den stundande vilan.

Ha en skön kommande helg därute och var rädda om varandra!!!

//Hillbergskan, tur jag inte är gjord av socker då hade jag smält idag:)!

Spårträning i Åloppe i början av sommaren 2011.
Spårträning i Åloppe i början av sommaren. Det har hänt en hel
del sedan dess:)! Övning ger färdighet!

Den stoora hårlossningen har börjat....

Eller för att vara korrekt fortsätter den men nu på Kvirra. Cayenne är klar (och ser ut som en rakad skabbräv..) Kvirra började lite försiktigt för någon vecka sedan och nu eskalerar det. Under all denna päls hon burit kommer det fram en fin, nätt tik med "tikliga" (kvinnliga) former. Hon ser inte ut som en rund dunboll mer min lilla tjej:) Dammsugaren lämnade in om uppsägning i förrgår. Den beviljades inte.

I övrigt är det inte mycket som händer. Hogge och Patrik spårar på. Dom stötte på lite patrull men löste det, smidigt. Vi var ned till Åloppe och körde spår och skydd med honom. Tusen tack Micke och Anette för att ni alltid finns och hjälper till!!! Det är sjukt mycket värt!

Med Kvirra går spåret som på räls...ja, den är sjukt dålig jag vet:) Hon tuffar på och gör det hon ska. Vi har påbörjat lite med vinklar och so far, so good. Skynda låååångsamt gör vi fortfarande. I lydnaden kör vi mest kontakt och positioner fortfarande. Inkallning har vi börjat köra "mer på riktigt", de andra momenten får vänta.
Vi provar oss fram och leker och har kul, så kan man sammanfatta vår "träning":)

Cayenne har löpt i en vecka nu så hon ligger lite på is. Elin ska få köra spår med henne men jag vet av egen erfarenhet att lydnad med krav är inte så lyckat när hon löper. Nu är Elin däckad i förkylning och feber så man kan säga att dom vilar sig i form:)

Jag ska in på operation på måndag igen. Börjar bli rätt less på det nu men ja, jag har inget val om jag ska bli pigg och frisk igen. Den här gången kommer dom öppna mig och försöka lösa alla sammanväxningar jag har i magen. Gillar fortfarande inte att bli sövd men ja, det blir tredje gången sedan februari så jag orkar inte hetsa upp mig nu. Bara gilla läget och göra det, typ.

Här om dagen när Patrik var ute med Kvirra och Cayenne kom en av grannskapets hundar lös, rusande mot dom. Tur att mannen är av lugnare slag, han ropade in tjejerna, kopplade och stod stilla med dom. Till slut kom husse till hunden och fick tag i honom. Jag blir bara irriterad då man går lös med en hund man inte överhuvudtaget har kontroll på. Som dessutom inte direkt vill LEKA vare sig det är en tik eller hane den har framför sig....!

Nu är det dags att få i sig lite att äta, igen. Men jag minskar i vikt och det är jag glad för:) Kommer att bli svårt på sjukhuset dock att inte få äta godis. Usch....men ja, jag får väl köpa med nått naturgodis kanske? Det visar sig:)

Ha en bra kväll därute, sköt om er och var rädda om varandra!

//Hillbergskan, snart tillbaka:)

RSS 2.0